Koloniträdgårdar i Uppsala – Ett seminariearbete av SLU studenter 1999
Initiativet till koloniträdgårdar togs vid sekelskiftet som regel av personer med inflytande i samhället, dvs andra personer än de blivande kolonisterna, så även i Uppsala. Vid stadsfullmäktiges sammanträde 1906 motionerade predikaten August Pettersson om en utredning om koloniträdgårdar. Redan innan fullmäktige hunnit behandla motionen inbjöds allmänheten till ett diskussionsmöte om bildandet av koloniområde i Uppsala. På mötet beslöts att bilda Uppsala koloniträdgårdar upa.
Mark arrenderades på Luthagen och den 18 maj invigdes Uppsalas första koloniträdgårdsområde, vilket bestod av 112 lotter. Nästa kolonistugeområde tillkom 1920 då kolonistugeföreningen Viola upa bi!dades vid Österplan. Ett 70-tal lotter anlades men det centrala läget behövdes senare för gaturegleringar mm och nu finns endast ett 10-tal lotter kvar. I Fålhagen anlades 1932 området Flora och intill Flora anlades Linnea.
Vid tiden for andra världskriget var intresset stort för egen odling, När det gamla koloniområdet i Luthagen tvingades ge vika för en ny skola byggdes det nya stora koloniträdgårdsområdet vid Tunaberg intill Fyrisån ut i två etapper om sammanlagt 348 st kolonilotter.
Umler 1980-talet ökade intresset för kolonistugor i stor omfattning. Vid Husbyborg anlades drygt 100-talet stugor (Laufors 1987).
Flora och Linnea koloniträdgård
Koloniträdgårdarna Flora och Linnea ligger i bostadsområdet Fålhagen och tillhör kvarteret Örtagtrden. Trädgården angränsar till Tycho Hedéns väg och en gymnasieskola i norr, ett villaområde i väster, ett höghusområde i öster och trevåningshus i söder. I Örtagårdens västra del ligger ett liter grönområde med lekpark, skogsdunge och promenadväg med ett par bänkar vid vägrenen. Terrängen är en aning böljande och området ger till sin helhet ett stillsamt intryck.
De båda koloniträdgårdarna Flora och Linnea ligger alldeles intill varandra med varsin grind från Vallbygatan. Från Floras grind leder två raka huvudgator. Där vägarna möts står områdets anslagstavla med karta över lotternas placering. Lotterna ligger på rader längs gatornas båda sidor. Vid områdets nordliga del finns en nytillkommen triangelformad del som avviker något från det rätlinjiga mönstret i den äldre delen. I Floras sydvästra hörn ligger en liten trädbevuxen höjd, kallad Backen med en flaggstång. Linnea är till ytan mindre än Flora och består endast av en lång och rak gata med lotter längs sidorna.
De minsta lotterna är 300 m2 och de största över 500 m2. De större lotterna finner man vid områdets hörn och vägarnas ändar. Genom varje tomt leder en rak stig från gatan till kolonilottens lilla stuga. I Floras nytillkomna del har många anlagt rundade stigar till sina stugor. Odlingslotterna är i olika grad utnyttjade för köksväxter. Vissa har stora bäddar för grönsaker medan andra låter gräsmatta och blommor ta större plats. Gemensamt för de flesta lotterna är inslaget av fruktträd och bärbuskar. De små stugorna är av skiftande karaktär. Nästan alla visar på stor snickarglädje och är noggrant dekorerade och välskötta.
I en artikel i UNT (1982) beskrivs koloniträdgården om sommaren. ”Hela området är en fröjd för ögat. Grönskan är yppig, gräsmattorna är jämna och täta, häckarna är tuktade och grusgångarna välskötta. Men så tillbringar också många medlemmar nästan all sin fritid här ute. Många är pensionärer och bättre sysselsättning än trädgårdsarbete får man leta efter.” Det berättas också att många odlare får hela årets behov av potatis, lök, morötter och rödbetor från sin lott.
H¢la koloniträdgården omgärdas av ett högt staket. På vintern hålls grindarna låsta dygnet runt. Om sommaren är det öppet dagtid till kl 20. Denna bestämmelse finns att läsa i Floras ordningsregler. Där står också angivet vad som gäller för skötseln av lottema. ”Trädgårdarna skall naturligtvis vara välvårdade, men även utanför häcken till den egna lotten ska du se till att det ser snyggt och prydligt ut. Du sköter halva vägen, rensar ogräs och plockar bort skräp. Din granne mittemot sköter sin halva av vägen. De som har gräskant utanför lotten sköter även denna” (Floras ordningsregler).
Floras och Linneas Historia
På våren 1932 motionerade Tycho Hed6n i stadsfullmäktige om att även de östra stadsdelarna skulle få ett koloniområde och förslaget vann fullmäktiges bifall. I kvarteret Örtagåden, Fålhagen, ställdes ett markområde med en areal av knappt 13 000 kvm till förfogande för ett 30-tal lotter om vardera 300 kvm. Föreningen, som bildades 23 april samma år, registrerades under namnet Elora. För medlemmarna fastställdes avgiften vid starten till fem öre per kvm och år (Styrelseprotokoll 1933), medan arrendeavgiften för föreningen fastställdes till 320 kr per år, med befrielse från arrendeavgift de två första åren (Stadsfullmäktiges tryck 1932).
Det första året var besvarligt. Marken plöjdes, men man lyckades inte få den brukbar utan fick bara upp oformligt stora lerklumpar. Tanken att man omedelbart skulle kunna använda spade och kratta fick slås ur hågen. Många medlemmar tappade sugen och kvar blev bara de verkliga trädgårdsentusiasterna. Våren 1933 planterades området med träd och buskar och planteringen tick ske efter eget omdöme med den inskränkningen att högväxande träd inte med tiden genom sin skugga menligt skulle inverka på grannens odlingar. Enligt stadgarna fick stugornas golvyta variera mellan 12 och 16 kvm (Upsala Nya Tidning 1982).
Två år senare motionerade föreningen Floras ordförande Götheim och sekreterare Netterdag om att ytterligare ett koloniområde skulle anläggas intill Flora ”till en annan under bildning vardande förening” (Stadsfullmäktiges tryck 1934). Förslaget bifölls och föreningen Linnea fick arrendera ett område på ungefär 10900 kvm. 1941 uppfördes det första huset på Linneas område. Planen var att kolonilotterna skulle se ungefär likadana ut. Tomtema var 300 kvm stora och husen skulle ligga mitt på dessa reed en rak gång, kantad av rabatter, fram till dörren. Mellan tomtema fick inte finnas någon häck men vissa satte upp ett enkelt staket för att skilja tomterna åt. Husen var också ganska lika och skulle vara 14-18 kvm. De flesta bestod av ett rum och kök. Det var mest barnfamiljer som hade lotterna och på sommaren bodde man med sina barn i kolonistugan. Det blev som en stor barnkoloni (Anita Johansson 1999).
Floras föreningsliv
Ur föreningen Floras böcker med protokoll från dels styrelsemöten, dels årsmöten och medlemsmöten, kan man få en bild av vilka utmaningar föreningen mötte genom åren, vilka sociala aktiviteter man hade, hur koloniområdet sett ut och inte minst vilka idéer som fanns om kolonilotterna och odlingen. Linneas protokoll hat vi inte haft tillgång till men man kan anta att föreningen haft en liknande utveckling. I följande avsnitt följer ett axplock av vad man kan utläsa från protokollen.
Växtlighet på området
Hösten 1935 planterades 11 björkar och 6 rönnar i Backen (Se bilaga 4) och följande vår skaffades 16 lass jord och tre lass gödsel för iordningställande av densamma. Man bad också om stadsträdgårdsmätare Boierths hjälp med såväl förslag som anskaffande av lämpliga växter. Några år senare skaffade man björkar för att plantera även vid materialboden. 1943 köpte föreningen Flora en ca 35 m lång ligusterhäck för 10 kr. Utmed backen planterade man samma år rugosarosor. Andra arter som nämns i protokollen är svartvinbärsbuskar, plommonträd och körsbärsträd. Sommaren 1944 hade hela länet problem med lövfällning. Flora tillkallade länsträdgårdskonsulenten Eriksson för att besiktiga fruktträden, men han kunde inte säga vad som orsakade lövfällningen (Floras mötesprotokoll).
Utökning av området
1942 utökades Floras område med 14 lotter om 300 kvm vardera (se bilaga 4). De nya lottema planterades med sju fruktträd per lott. 1958 önskade staden eventuellt överlåta ca 5000 kvm jord åt föreningarna Flora och Linnea. I så fall vill föreningarna att staden ska stå för alla kostnader i samband med införlivningen av området. Det framgår inte av protokollen vad som hände i denna fråga. Kanske syftade man på det område som Flora fick 1984 (Floras mötesprotokoll).
Djur på kolonin
1940 ordnade styrelsen två bisamhällen till koloniområdet för att föreningen skulle ha nytta av dessa bin under den tid när fruktträden blommade. Det fanns önskemål från en del medlemmar om att få ha kaniner på sin lott. Styrelsen beslutade att detta skulle tillåtas och att ”burarna skulle vara placerade på fötter och av något så när hyggligt utseende och ej av vilka packlårar som helst samt att de ställas upp på sådant sätt att de ej störa närmaste grannar”. Två år senare togs detta tillstånd tillbaka (Floras mötesprotokoll).
Hur det fick se ut på området
Genom beslut av två på varandra följande årsmöten 1935 och 1936 infördes regeln art ”å tomter uppförda stugor och planterade träd icke får, utan styrelsens särskilda medgivande, bortföras från sina respektive platser vid en medlems avgång ur föreningen utan bör berörd tomt överlåtas i det skick vari denna vid tillfälle befinna sig”. 1949 påpekade man för några medlemmar utmed den s.k. nya vägen att deras staket var uppruttnade och borde borttagas och helst ersättas med ligusterhäck för att få mer enhetligt utseende längs ”nya vägen”. 1950 anmodade man medlemmarna att sätta nummer på sina tomter och man diskuterade passande namn till områdets vägar. Floravägen och Backvägen var på förslag. 1951 beslutade man att buskarna skulle beskäras starkt för att de skulle få en jämnare form. 1955 bestämdes art häckarna på Rosengången ska hålla en höjd av 60-65 cm. 1956 fick två kolonister på egen begäran bekosta och sätta upp en grind mot salabacksområdet. Växthus fick detta år vara högst 1 m höga – annars skulle omgivningen störas – men två år senare ändrades reglerna till att följa konsulentens anvisningar, d.v.s. 1,5m höga och 5 kvm (Floras mötesprotokoll).
Skötsel och renhållning
Frågor som rör besprutning och beskärning förekom ofta på mötena. Man diskuterade vem som skulle utföra dessa sysslor och vilket arvode de skulle ha. Från början var det en självklarhet att bespruta träden ett visst antal gånger per år och kolonisterna fick inte själva bestämma om de skulle bespruta sina träd. Om några träd förblev obesprutade kunde ju de sprida skadeinsekter och annat till grannarnas träd. Men 1955 upplöstes besprutningslagen. Renhållningen på området har också skötts på olika sätt genom tiderna. Länge hade man en tillsyningsman, men det blev till slut svårt att hitta någon som ville ta på sig den uppgiften, trots högt arvode. Ett tag talades det om en ordningsman. 1955 beslutade man art för art spara pengar till 25-årsjubileet skulle man inte ha någon ordningsman utan medlemmarna skulle tillsammans sköta sysslorna med att hålla snyggt pa området enligt en turlista där två lottinnehavare hade ansvaret varje vecka. Frågan ställdes ”huruvida där det bara finnes kvinnlig lottinnehavare komme att befrias från arbetsuppgifterna”. Så var dock inte fallet (Floras mötesprotokoll).
Bildandet av en central organisation
En central organisation för koloniföreningama i Uppsala bildades för art handha gemensamma intressen. Gemensamma utflykter, resor till förbundskongressen samt gemensamt uppträdande i frågor som berör Stadens myndigheter i egenskap av markägare är exempel på vad denna organisation ska syssla med (Floras mötesprotokoll).
25-årsjubileet
Föreningens 25-årsjubileum firas den 20 juli 1957. Denna dag skildrades målande i ett referat som säger något om hut det var på Flora om somrarna och om vad man var stolt över:
”lnte en flaggstång stod naken, häckarna var nyklippta, potatisen kupad och varje litet ogrässtånd bortrensat, när koloniträdgårdsföreningen Flora på lördagseftermiddagen den 20 juli 1957 hälsade gäster och kolonister välkomna till sin tjugofemårsfest. Det hade regnat på förmiddagen, men som det alltid skall göra vid festliga tillfällen tittade solen fram nät ordf. Gustaf Netterdag, vid 18-tiden hälsade välkommen nedanför backen med lövträd och tallar. (…) Så blev det rundvandring bland de nymålade kolonistugorna, som egentligen borde kallas små miniatyrsommarslott. Där beundrades och även avsmakades nymogna jordgubbar. Man kände på välmatade ärtskidor och nöp i bondbönspungarna. Inte en mjöldaggsfläck fanns på krusbären och riddarsporrar och lobelia stod i raka rader utmed gångarna till stugdörrarna.” (Referat från Floras protokollbok.)
Sammanslagning av Flora och Linnea
1958 föreslår ordföranden i föreningen Linnea att denna ska slås ihop med Flora så att de ska bilda en gemensam koloniförening. Denna fråga ska tas upp på de respektive föreningarnas årsmöten. Frågan tas sedan upp på årsmöte efter årsmöte och föreningen Flora är positivt inställd till en sammanslagning, men ingenting verkar hända i frågan.
1971 säger man att sammanslagningen skulle kunna förverkligas från 1/1 72. Föreningarna har kommit överens om att (det äntligen ska bli av 1/1 2000 (Floras mötesprotokoll).
Det nya området
1982 begärde koloniföreningen Flora att få utvidga sitt område till att även omfatta det område som begränsas av Vallbydungen, Apelgatan, Tycho Hedéns väg samt Floras område. Om föreningen fick arrendera även detta område skulle ytterligare ea 15 kolonistugor kunna erbjudas Uppsalaborna. Denna begäran fick bifall (Se bilaga 2, 3, 4) (Fritidsnämnden1982). 1982 fattas ett beslut att anlägga en 3,0 m hög skärm utmed Tycho Hedéns väg. Detta med tanke på att koloniområdet stördes av buller och avgaser. Ett lämpligt utförande av skärmen kunde vara att förlänga och förhöja den jordvall som fanns utmed vägen. Avgaserna och stoft från vägen bedömdes inte uppnå halter som medför risker för trädgårdsodling (Byggnadsnämnden 1982). 1985 meddelade fastighetskontoret att det inte fanns pengar för iordningställande av bullervallen. Så snart det fanns jordmassor att tillgå kostnadsfritt skall de tippas i bullervallen. Därmed kunde ingen exakt tidpunkt för färdigställande av vallen anges (Fastighetskontoret 1985).
1984 ansökte Flora om art uppföra 28 kolonistugor med tillhörande förråd och plank. Det är kommunen som äger all mark och byggnadsnämnden beviljade förslaget. Varje kolonistuga fick vara högst 20 m2 med en tillhörande öppen veranda på 6 m2. Förråds- och toalettbyggnad får högst vara 10 m2 och ett plank får vara 6 löpmeter. I maj började kommunen arbetet med att lägga ledningar och annat. Ungefär samtidigt påbörjades grävningen för grundplintar till det nya föreningshuset. Kolonilotter fördelades och kolonistugor började växa upp på gärdet i början av juli. 22 lotter hade hus rid årsskiftet. Då hade också fruktträd och buskar planterats, gräsmattor anlagts och plöjning och fräsning skett som förberedelse för plantering och odling under 1985 (Verksamhetsberättelse 1984).
Restriktioner för området
Kontrakten på stugorna ser ungefär likadana ut idag som 1932, endast ett fåtal förändringar har skett. Enligt kontraktet från 1932 var det förbjudet att själv sälja sin kolonilott. Vid försäljning skulle det anmälas till styrelsen som sedan arrenderade ut lotten. Närmare släkting till den som flyttade hade företräde. Kolonistugan fick inte utan styrelsens medgivande flyttas från området. Kolonilotten fick endast användas till trädgårdsanläggning och angränsande gångar skulle av lottägaren hållas snygga och fria från ogräs. Staket runt lottema fick inte uppföras. Häck mot intilliggande äig fick vara högst 70 cm och högväxande träd fick inte planteras på lotten så art de skuggar grannens odlingar. Stugan fick vara högst 20 m2 golvyta och styrelsen måste godkänna ritning och färg. Förråd fick ha högst 10 m2 golvyta. Mellan 1/11 – 30/3 fick kolonistugan inte användas som bostad, förbudet gällde dock inte veckoslut och helger. Lösa hundar fick inte vistas på området (Floras hyreskontrakt).
Senare restriktioner till Floraområdet har tillkommit 1993. Tillägget säger att uthyrning av lott i andra hand inte är tillåtet. Vid försäljning av stugan får priset inte vara högre än det som värderingsnämnden fastställt. Det är obligatoriskt art ha en regnvattentunna (Floras hyreskontrakt).
Ordningsreglerna för Linnea var 1993 följande: Fruktträd får planteras 1,5 m från grannens tomt men inte närmare än så. Träd eller buskar som finns på eller i anslutning till området får inte avverkas eller skadas. Trädgårdsavfall får komposteras eller grävas ned på den egna lotten. Hushållsavfall skall borttransporteras av den enskilda medlemmen. Växtsjukdomar och skadedjur skall bekämpas och i vissa fall skall hela plantan eller busken grävas upp och brännas. Detta gäller t ex vinbärsgallkvalster. Besprutning med kemiska bekämpningsmedel skall undvikas. All frukt skall plockas ned under hösten och tas om hand i syfte att undvika spridning av svampsjukdomar.
Statligt kontrollerad sättpotatis rekommenderas i syfte att undvika rötangrepp och nematoder. Häckar skall beskäras två gånger per år. Första gången efter midsommar och andra gången senare på hösten. Mellanrum mellan tomtema skall vara 0,45 – 0,50 m på vardera grannes tomt, totalt 0.90 – 1,0 m brett. Mellanrummet kan bestå av grus, plattor eller jordgång (Ordningsregler för Linnea).